Nobelprisveckan börjar

Karolinska Institutet, 2 oktober 2017. Tillkännagivandet av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Måndag förmiddag på Karolinska Institutet. Världspressen och jag väntar på tillkännagivandet om årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Share Button

Om dopamin, njutning och begär

”Dopamin har beskrivits som belöningsmolekylen, kopplad till lust och tillfredsställelse, mänskligt välbehag i så konkret form som möjligt: C8H11NO2.

Men samtidigt som denna bild av belöningsmolekylen fått spridning har forskningen om dopamin fortsatt, och med tiden lett till en lite annorlunda bild. Vårt dopaminsystem är inte så entydigt som det framstod för ett par decennier sedan, utan komplext och heterogent, ibland rentav motsägelsefullt. Och fastän dopamin är nyckelspelaren i belöningssystemet så pekar mycket på att själva belöningen, tillfredsställelsen, främst är kopplad till andra ämnen i hjärnan. Dopamin är snarare den andra sidan av myntet: förväntningarna, drivet, begäret.”

I Modern Psykologis sommarnummer (#6/7 2017) skriver jag långt om signalsubstansen dopamin – från de svenska pionjärinsatserna på 1950- och 1960-talen till dagens forskning om en enkel men mångfasetterad molekyl.

Share Button

Backtrav, C. Elegans et al
– en artikel om forskningens doldisar

Har grottat ner mig i forskningens modellorganismer i en artikel som just publicerats på Forskning.se.

”Det finns alltså goda skäl till att den vita labbmusen blivit den allmänna bilden av en djurmodell idag. Men den skymmer en rad andra arter som också blivit oerhört viktiga modeller i forskningen: doldisar som det oansenliga ogräset backtrav, zebrafisken, bananflugan, jästsvampen, bakterien E. coli och rundmasken C. elegans. Enorma resurser satsas världen över på forskning om dessa arter – inte för att de i sig skulle vara intressantare än andra organismer, utan för att de är tacksamma att forska på”

Share Button

En promenad i ESS:s acceleratortunnel

Mycket intressant studiebesök på ESS och Max IV i Lund igår!

Utsikt över ESS-bygget. Den runda träkonstruktionen i mitten markerar platsen för anläggningens nav, dess mål, där neutronstrålning ska alstras i ett stort block av volfram.

I ESS:s acceleratortunnel kommer protoner att accelereras till 96 procent av ljushastigheten. Tunneln är just färdigställd av entreprenören Skanska och lämnas formellt över till ESS nästa vecka.

Tillträde till strålrör på Max IV!

Share Button

Klarar vi oss utan Liemannen?

”Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!”

”Ponera att vi, likt masken C. elegans, kunde bli fem gånger äldre än våra förfäder – vad skulle en sådan femhundraårig livslängd innebära – för den enskilda människan och för mänskligheten? Vore det önskvärt, eller skulle det, som i Kejsaren av Atlantis, leda till kaos och misär? Hur skulle det påverka samhälle och miljö, demografi och familjebildning, kultur och värderingar?”

Bara en liten skara forskare förespråkar radikal livsförlängning, men fler menar att en sådan utveckling kan bli verklighet. I årets första nummer av Forskning & Framsteg försöker jag ta reda på hur en värld med bromsat åldrande skulle fungera.

Share Button

Lecturing science communication at Karolinska Institutet

November 23–24 my colleague Naomi Lubick and I led a two-day retreat about writing popular science for PhD students at Karolinska Institutet. Exciting to meet such talented young researchers and to experience so much interest in science communication!

Share Button

Litium – från Big Bang och Utö till 7up och psykofarmaka

”Här, i professor Berzelius laboratorium, vägs kemiska substanser i tusendels gram och en förlust på 80 milligram är en stor sak. Någonstans i processen måste ett okänt ämne ha försvunnit, konstaterar Arfwedson, och beslutar sig för att hitta det.”

I senaste Forskning & Framsteg och Modern Psykologi skriver jag långt och slingrigt om det jubilerande grundämnet litium – om dess uppkomst vid Big Bang, om den svenska upptäckten i ett mineral från Utö i Stockholms skärgård, om ämnets märkliga medicinska förhistoria (bl a som ingrediens i läsken 7up) och om dess stora betydelse i psykiatrin.

Share Button

Forskning & Framsteg 50 år!

FoF50

Ikväll firar vi en vital 50-åring! Den 1 september 1966 kom det allra första numret av Forskning & Framsteg.

Share Button

Olympiska spelens kvinnohistoria
i Forskning & Framsteg

Kvinnornas väg till OS. Forskning & Framsteg nr 7/2016.

”Där någonstans, i övergången mellan 1920- och 1930-talet, då samhällsklimatet blev ekonomiskt och politiskt bistrare, tog det tidiga 1900-talets framgångar för kvinnoidrott i stort sett slut, förklarar Helena Tolvhed. I Storbritannien förbjöds den snabbt växande damfotbollen och efter den skandaliserade 800-metersfinalen diskuterades på allvar om kvinnor över huvud taget skulle få delta i OS. Det slutade med att de fick vara kvar, men inte springa längre än 200 meter. Först 1960 var den olympiska rörelsen beredd att ompröva den inställningen.”

Vårens roligaste jobb var att skriva om de olympiska spelens kvinnohistoria. Artikeln ”Kvinnornas väg till OS” är nu publicerad i Forskning & Framsteg nr 7/2016.

Spara

Spara

Spara

Share Button

Förklarar upptäckten
av gravitationsvågor

Skärmavbild 2016-03-23 kl. 19.23.19 kopia

Det är väldigt tjusigt när man får hela startsidan som intro! I en artikel på forskning.se skriver jag om upptäckten av gravitationsvågor och varför den är viktig.

Share Button