Hänger på Robotdagen

Uppdaterar mig om vad som händer inom robotik genom att hänga på Robotdagen, arrangerad av Forskning & Framsteg, Institutet för Framtidsstudier samt Dagens Arbete. Roligast och mest hisnande var Anders Sandberg, Future of Humanity Institute, University of Oxford. Han hade också hittat den här fina parafrasen på M C Eschers ”Tekenen”. Googlar mig till att denna version är gjord av en Shane Willis 2012.

Anders Sandberg på Robotdagen 2015.

Robotdagen 2015: Anders Sandberg, Future of Humanity Institute samt ”Hand Fixing Hand” av Shane Willis.

Nobelpris: Vem hafva gjort menskligheten den största nytta?

Nobelpriset 2015.

En dag om året får jag sällskap på universitetscampus av världspressen. Här väntar medier som bland annat El Mundo, China Daily, FPA, AFP, Deutsche Presse-Agentur, China Radio och brasilianska O Globo på tillkännagivandet om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015.

Några minuter efter att bilden togs fick vi veta att priset tilldelas Youyou Tu, William C Campbell och Satoshi Ōmura för deras upptäckter av effektiva behandlingar mot malaria respektive sjukdomar orsakade av parasitmaskar, som flodblindhet och elefantiasis. Miljontals människor, framför allt i världens fattiga länder, har räddats till livet och från svår invaliditet tack vare medicinerna artemisinin och avermectin. Ibland är det extra lätt att se hur Nobelpriset lever upp till Alfred Nobels vilja att belöna dem som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”.

Vernissage!

Medicinsk Vetenskap - Ögonblicket.

Medicinsk Vetenskap har gjort en utställning av sin intervjuserie ”Ögonblicket”, som skildrar avgörande händelser i forskares arbete. Två av mina texter finns med, bland annat intervjun med professor Anders Sönnerborg om hur han som ung läkare, på Roslagstulls infektionssjukhus i början av 1980-talet, konfronterades med de första svenska fallen av aids.

Utställningen visas hösten 2015 på Karolinska Institutets universitetsbibliotek i Solna och Huddinge.

Intervjuar Agnes Wold om excellenssatsningar

”I den nya studien har Wold och Sandström identifierat de bästa 10 procenten av Sveriges forskare, mätt i citeringsgrad inom deras respektive forskningsområden. Sedan har denna grupp jämförts med de forskare som får del av excellenspengarna. Av undersökningen framgår att kvinnor utgör 30 procent av de mest citerade forskarna, men bara är 19 procent av dem som får excellensmedel. När det gäller ledande befattningar är snedfördelningen ännu större: 85 procent av excellensforskningen leds av män.

– Över huvud taget är det en anmärkningsvärt dålig överlappning mellan de två grupper vi jämfört, säger Agnes Wold. Många av dem som får excellensbidrag tycks inte vara så himla excellenta – bara 55 procent av dem hör till de 10 procent mest citerade forskarna. Var sjätte ligger faktiskt på den undre halvan inom sitt forskningsområde.”

Jag har intervjuat Agnes Wold om hennes och Ulf Sandströms granskning av så kallade excellensatsningar i forskningen. Intervjun är publicerad på Genus.se.

 

Tema nyanlända elever i Skolporten #2/2015

Skolporten #2/2015. Tema nyanlända elever.

”2014 granskade Skolinspektionen utbildningen för nyanlända elever i Sverige. Ahmed och Fatima är två fall som lyfts fram i granskningsrapporten för att belysa kontrasterna på området. Att läsa rapporten är på samma gång deprimerande och upplyftande. Deprimerande därför att den tydligt visar omfattningen av problemen: att en majoritet av nyanlända elever tas om hand på ett sätt som är mer likt Ahmeds berättelse än Fatimas. Upplyftande för att den visar att det är möjligt att ge nyanlända elever en god utbildning. Sådan verksamhet pågår runt om i Sverige, på större och mindre orter. Men, skriver Skolinspektionen, mindre än en fjärdedel av de nyanlända eleverna i de granskade skolorna bedömdes få den typen av bemötande.”

I färska Skolporten #2/2015 breder jag ut mig på sju uppslag (!) med ett tema om nyanlända elever. Tidskriften kan beställas på Skolporten.se.

 

Föreläsning vid Karlstads universitet och mer på gång

Pustar ut efter gårdagens utmaning: att hoppa in som föreläsare i populärvetenskapligt skrivande vid forskarutbildningen vid Karlstads universitet. Doktoranderna som jag träffade forskar inom bland annat omvårdnad, socialt arbete, företagsekonomi, ekologi, matematik och datavetenskap. Hoppas att de hade lika roligt som jag!

Idag kom en fråga om att komma tillbaka och föreläsa vid ett annat lärosäte. När de formulerar sig så här:

”Your seminar/workshop is always a highlight of this course.”

är det förstås omöjligt att tacka nej!

 

Nobelpriset i kemi: Två sätt att trimma ett mikroskop

”Generationer av mikroskopforskare har fått lära sig att fysikens lagar sätter en orubblig gräns för ljusmikroskopins upplösning. Mindre detaljer än omkring 0,2 mikrometer skulle aldrig gå att se, konstaterade den tyske fysikern Ernst Abbe 1873. En orsak var ljusets egen våglängd som begränsar den möjliga upplösningen, lite som tjockleken på en pennspets sätter en gräns för hur tunna streck den kan rita.

Därför är det förståeligt att årets Nobelpristagare i kemi haft svårt att få gehör för sina idéer om att driva ljusmikroskopin förbi Abbes gräns och ner på nanonivå.”

I artikeln Två sätt att trimma ett mikroskop i nya Forskning & Framsteg (nr 10/2014) förklarar jag årets Nobelpris i kemi.