Smittornas matematik i Forskning & Framsteg

Jag tror att vi blev först bland svenska medier under covid-19-våren 2020 att förklara den grundläggande matematiska formeln för smittspridning. Intervjun med professor Tom Britton gjorde jag den 5 mars. Vår grafik, ritad av den fantastiske Johan Jarnestad, hamnade i Forskning & Framsteg nr 4, utgiven i början april. Den finns också på Forskning & Framstegs webb.

Formeln brukar egentligen inte skrivas exakt så här. Vi moddade den: satte ut multiplikationstecken och spegelvände ordningen för att göra den lite lättare att greppa för icke-matematiker. Och det verkar vara i denna nya kostym som den hittat vidare till andra medier – som Aktuelltstudion i maj. Även där med Britton som guide.

Om ryggmärgsskador och tankestyrda proteser i F&F

”Och om det lyckas – vad händer sedan? Nervtrådarna kommer förstås inte att läka ihop i samma kopplingar som tidigare. Det blir snarare som att stoppa tillbaka utdragna nätverkskablar lite på måfå i en enorm kopplingscentral.

– Det korta svaret är att ingen vet, säger Mikael Svensson. Men från andra sammanhang vet vi att hjärnan kan lära om när nerver kopplas på ett nytt sätt efter en skada.”


I Forskning & Framsteg nr 3/2019 skriver jag om aktuella försök att reparera ryggmärgsskador – både på teknisk och biologisk väg.

Dessutom en spalt om den första tankestyrda handprotesen! (Samma länk.)

Klarar vi oss utan Liemannen?

”Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!”

”Ponera att vi, likt masken C. elegans, kunde bli fem gånger äldre än våra förfäder – vad skulle en sådan femhundraårig livslängd innebära – för den enskilda människan och för mänskligheten? Vore det önskvärt, eller skulle det, som i Kejsaren av Atlantis, leda till kaos och misär? Hur skulle det påverka samhälle och miljö, demografi och familjebildning, kultur och värderingar?”

Bara en liten skara forskare förespråkar radikal livsförlängning, men fler menar att en sådan utveckling kan bli verklighet. I årets första nummer av Forskning & Framsteg försöker jag ta reda på hur en värld med bromsat åldrande skulle fungera.

Litium – från Big Bang och Utö till 7up och psykofarmaka

”Här, i professor Berzelius laboratorium, vägs kemiska substanser i tusendels gram och en förlust på 80 milligram är en stor sak. Någonstans i processen måste ett okänt ämne ha försvunnit, konstaterar Arfwedson, och beslutar sig för att hitta det.”

I senaste Forskning & Framsteg och Modern Psykologi skriver jag långt och slingrigt om det jubilerande grundämnet litium – om dess uppkomst vid Big Bang, om den svenska upptäckten i ett mineral från Utö i Stockholms skärgård, om ämnets märkliga medicinska förhistoria (bl a som ingrediens i läsken 7up) och om dess stora betydelse i psykiatrin.

Olympiska spelens kvinnohistoria
i Forskning & Framsteg

Kvinnornas väg till OS. Forskning & Framsteg nr 7/2016.

”Där någonstans, i övergången mellan 1920- och 1930-talet, då samhällsklimatet blev ekonomiskt och politiskt bistrare, tog det tidiga 1900-talets framgångar för kvinnoidrott i stort sett slut, förklarar Helena Tolvhed. I Storbritannien förbjöds den snabbt växande damfotbollen och efter den skandaliserade 800-metersfinalen diskuterades på allvar om kvinnor över huvud taget skulle få delta i OS. Det slutade med att de fick vara kvar, men inte springa längre än 200 meter. Först 1960 var den olympiska rörelsen beredd att ompröva den inställningen.”

Vårens roligaste jobb var att skriva om de olympiska spelens kvinnohistoria. Artikeln ”Kvinnornas väg till OS” är nu publicerad i Forskning & Framsteg nr 7/2016.

Spara

Spara

Spara

Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi nominerade

Idag offentliggjordes nomineringarna till Tidskriftspriset 2015, och jag blir åter påmind om hur lyckligt lottad jag är som får jobba med de bästa. Språktidningen nominerades i klassen ”Årets Tidskrift Populärpress Print”, Modern Psykologi i klassen ”Årets fotografi” och Anna Lundin, Forskning & Framsteg, i klassen ”Årets AD”. Grattis!

Hänger på Robotdagen

Uppdaterar mig om vad som händer inom robotik genom att hänga på Robotdagen, arrangerad av Forskning & Framsteg, Institutet för Framtidsstudier samt Dagens Arbete. Roligast och mest hisnande var Anders Sandberg, Future of Humanity Institute, University of Oxford. Han hade också hittat den här fina parafrasen på M C Eschers ”Tekenen”. Googlar mig till att denna version är gjord av en Shane Willis 2012.

Anders Sandberg på Robotdagen 2015.

Robotdagen 2015: Anders Sandberg, Future of Humanity Institute samt ”Hand Fixing Hand” av Shane Willis.

Nobelpriset i kemi: Två sätt att trimma ett mikroskop

”Generationer av mikroskopforskare har fått lära sig att fysikens lagar sätter en orubblig gräns för ljusmikroskopins upplösning. Mindre detaljer än omkring 0,2 mikrometer skulle aldrig gå att se, konstaterade den tyske fysikern Ernst Abbe 1873. En orsak var ljusets egen våglängd som begränsar den möjliga upplösningen, lite som tjockleken på en pennspets sätter en gräns för hur tunna streck den kan rita.

Därför är det förståeligt att årets Nobelpristagare i kemi haft svårt att få gehör för sina idéer om att driva ljusmikroskopin förbi Abbes gräns och ner på nanonivå.”

I artikeln Två sätt att trimma ett mikroskop i nya Forskning & Framsteg (nr 10/2014) förklarar jag årets Nobelpris i kemi.