Klarar vi oss utan Liemannen?

”Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!”

”Ponera att vi, likt masken C. elegans, kunde bli fem gånger äldre än våra förfäder – vad skulle en sådan femhundraårig livslängd innebära – för den enskilda människan och för mänskligheten? Vore det önskvärt, eller skulle det, som i Kejsaren av Atlantis, leda till kaos och misär? Hur skulle det påverka samhälle och miljö, demografi och familjebildning, kultur och värderingar?”

Bara en liten skara forskare förespråkar radikal livsförlängning, men fler menar att en sådan utveckling kan bli verklighet. I årets första nummer av Forskning & Framsteg försöker jag ta reda på hur en värld med bromsat åldrande skulle fungera.

Litium – från Big Bang och Utö till 7up och psykofarmaka

”Här, i professor Berzelius laboratorium, vägs kemiska substanser i tusendels gram och en förlust på 80 milligram är en stor sak. Någonstans i processen måste ett okänt ämne ha försvunnit, konstaterar Arfwedson, och beslutar sig för att hitta det.”

I senaste Forskning & Framsteg och Modern Psykologi skriver jag långt och slingrigt om det jubilerande grundämnet litium – om dess uppkomst vid Big Bang, om den svenska upptäckten i ett mineral från Utö i Stockholms skärgård, om ämnets märkliga medicinska förhistoria (bl a som ingrediens i läsken 7up) och om dess stora betydelse i psykiatrin.

Olympiska spelens kvinnohistoria
i Forskning & Framsteg

Kvinnornas väg till OS. Forskning & Framsteg nr 7/2016.

”Där någonstans, i övergången mellan 1920- och 1930-talet, då samhällsklimatet blev ekonomiskt och politiskt bistrare, tog det tidiga 1900-talets framgångar för kvinnoidrott i stort sett slut, förklarar Helena Tolvhed. I Storbritannien förbjöds den snabbt växande damfotbollen och efter den skandaliserade 800-metersfinalen diskuterades på allvar om kvinnor över huvud taget skulle få delta i OS. Det slutade med att de fick vara kvar, men inte springa längre än 200 meter. Först 1960 var den olympiska rörelsen beredd att ompröva den inställningen.”

Vårens roligaste jobb var att skriva om de olympiska spelens kvinnohistoria. Artikeln ”Kvinnornas väg till OS” är nu publicerad i Forskning & Framsteg nr 7/2016.

Spara

Spara

Spara

Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi nominerade

Idag offentliggjordes nomineringarna till Tidskriftspriset 2015, och jag blir åter påmind om hur lyckligt lottad jag är som får jobba med de bästa. Språktidningen nominerades i klassen ”Årets Tidskrift Populärpress Print”, Modern Psykologi i klassen ”Årets fotografi” och Anna Lundin, Forskning & Framsteg, i klassen ”Årets AD”. Grattis!

Hänger på Robotdagen

Uppdaterar mig om vad som händer inom robotik genom att hänga på Robotdagen, arrangerad av Forskning & Framsteg, Institutet för Framtidsstudier samt Dagens Arbete. Roligast och mest hisnande var Anders Sandberg, Future of Humanity Institute, University of Oxford. Han hade också hittat den här fina parafrasen på M C Eschers ”Tekenen”. Googlar mig till att denna version är gjord av en Shane Willis 2012.

Anders Sandberg på Robotdagen 2015.

Robotdagen 2015: Anders Sandberg, Future of Humanity Institute samt ”Hand Fixing Hand” av Shane Willis.

Nobelpriset i kemi: Två sätt att trimma ett mikroskop

”Generationer av mikroskopforskare har fått lära sig att fysikens lagar sätter en orubblig gräns för ljusmikroskopins upplösning. Mindre detaljer än omkring 0,2 mikrometer skulle aldrig gå att se, konstaterade den tyske fysikern Ernst Abbe 1873. En orsak var ljusets egen våglängd som begränsar den möjliga upplösningen, lite som tjockleken på en pennspets sätter en gräns för hur tunna streck den kan rita.

Därför är det förståeligt att årets Nobelpristagare i kemi haft svårt att få gehör för sina idéer om att driva ljusmikroskopin förbi Abbes gräns och ner på nanonivå.”

I artikeln Två sätt att trimma ett mikroskop i nya Forskning & Framsteg (nr 10/2014) förklarar jag årets Nobelpris i kemi.

Om protonterapi och
Skandionkliniken i F&F

F&F Skandion

”I vissa fall är det särskilt angeläget att minimera den strålning som träffar friska celler. För ett barn som strålas för hjärntumör kan det innebära skillnaden mellan att leva resten av livet med en lätt hjärnskada och att leva ett normalt liv. För att rädda livet på barn med cancer i hjärnan måste läkarna i dag ofta behandla dem med strålning som kan ge bestående kognitiva skador. Hur omfattande dessa blir beror på faktorer som hur hög stråldosen är, vilka delar av hjärnan som strålas och i synnerhet hur ung patienten är vid strålningstillfället.”

Nya Forskning & Framsteg (nr 7/2014) ägnar tre uppslag åt min artikel om protonterapi. Protonstrålning är inte ett dugg bättre på att döda cancerceller än konventionell strålbehandling. Ändå ökar antalet kliniker för protonterapi snabbt i världen. Anledningen är att behandlingsformen kan minska strålskadorna i frisk vävnad. Nog så viktigt!

Sveriges första riktiga protonklinik, Skandionkliniken, öppnar 2015 i Uppsala. Men stadens historia inom protonterapi sträcker sig mer än ett halvsekel tillbaka. När den första protonterapipatienten strålades vid Svedberglabbet i Uppsala 1957 var det en världshändelse. Bara Berkeley i USA var före.

Artikeln finns på Forskning & Framstegs webb.

Premiär som dansskribent

– I dans blir det förstås förenklat, det är svårt att berätta om hur många människor jag har studerat eller vilka variabler jag använt. Men forskningens slutsatser går att gestalta. Det beror naturligtvis på ämnet också, mitt ämne är rätt tacksamt att göra dans av.

Det var några år sedan jag först hörde talas om tävlingen Dance Your Ph.D – dansa din avhandling. En nyskapande populärvetenskaplig genre där unga forskare med mycket humor men också stort allvar gestaltar sin forskning i koreograferad form. 2013 tog för första gången en svensk forskare hem en av grensegrarna. Jag gjorde vinnarintervjun i Forskning & Framsteg nr 2/2014 med Tina Sundelin, doktorand vid Stockholms universitet.
Och här är Tina Sundelins dansvideo.