Skattningsskalor på gott och ont – så har de förändrat psykiatrin

Forskning & Framsteg nr 1/2021 "Skattad hälsa ett missbrukat redskap"

”Erfarna psykiatrer vet att skattningsskalor bara är en pusselbit, inte facit. Alla intervjuade för detta reportage påpekar det. Ändå börjar flera redogöra för riskerna innan frågan hinner ställas. Marie Åsberg konstaterar att hon med åren nyktrat till i sin positiva inställning.
– Skalorna har något förföriskt över sig. Vi har så lätt att uppfatta siffror som sanning. Vi tror att de är sannare än annat som vi ser och uppfattar, säger hon.”

”Ändå står det så i Primas brev. Kategoriskt och utan utrymme för andra tolkningar poängteras för patienten att skattningsskalan ’ska fyllas i av en anhörig som kände dig som liten. […] Har du ingen anhörig som kände dig som barn kan vi tyvärr inte gå vidare med utredningen.’ ”

I Forskning & Framsteg nr 1/2021 skriver jag om psykiatrins oansenliga men betydelsefulla skattningsskalor – om hur de förändrat och utvecklat psykiatrin och om hur galet det blir när de i vår tid får för stor makt. Ett samtal som börjar i psykiatrihistoria, med seniorprofessor Marie Åsberg som guide, och slutar i samtidsanalys hos filosofiprofessor Jonna Bornemark. 

Diane Ravitch: Friskolesinnad minister som blev friskolornas ihärdigaste kritiker

– I dag, nästan 30 år senare, vet vi att det inte blev som vi trott. Det blev inte lättare att utkräva ansvar, eftersom den friskoleindustri som uppstod använder sitt politiska inflytande för att undgå ansvar. Det mest generösa man kan säga om amerikanska friskolor är att de presterar i nivå med kommunala skolor när de har samma elevunderlag.

DE FÖRVÄNTADE innovationerna har också uteblivit, konstaterar hon.

– Well, de har infört en ny grej: ”No excuses-modellen”. Hård disciplin och bestraffning för varje överträdelse. Det får uppmärksamhet eftersom sådana skolor visar fina resultat. Men som historiker uppfattar jag inte modellen som innovativ. Så kunde kommunala skolor se ut för 150 år sedan. Och deras fina resultat beror inte på att de lär ut bättre, utan på att de är duktiga på att bli av med svaga elever.”

Min intervju i Skolporten nr 1/2020 med den amerikanska skolforskaren, ex-ministern och debattören Diane Ravitch finns nu på skolporten.se.

Olympiska spelens kvinnohistoria
i Forskning & Framsteg

Kvinnornas väg till OS. Forskning & Framsteg nr 7/2016.

”Där någonstans, i övergången mellan 1920- och 1930-talet, då samhällsklimatet blev ekonomiskt och politiskt bistrare, tog det tidiga 1900-talets framgångar för kvinnoidrott i stort sett slut, förklarar Helena Tolvhed. I Storbritannien förbjöds den snabbt växande damfotbollen och efter den skandaliserade 800-metersfinalen diskuterades på allvar om kvinnor över huvud taget skulle få delta i OS. Det slutade med att de fick vara kvar, men inte springa längre än 200 meter. Först 1960 var den olympiska rörelsen beredd att ompröva den inställningen.”

Vårens roligaste jobb var att skriva om de olympiska spelens kvinnohistoria. Artikeln ”Kvinnornas väg till OS” är nu publicerad i Forskning & Framsteg nr 7/2016.

Spara

Spara

Spara