Vad händer med kroppen i rymden?

”Livet på jorden har utvecklats för att fungera i de mest skiftande miljöer, från höghöjdsöknar till djuphavsgravar, från permafrost till vulkaniska källor. Bara några få miljöfaktorer är gemensamma för allt jordiskt liv. Dit hör att det har utvecklats för att fungera ihop med jordens gravitation och att det varit väl skyddat mot kosmisk strålning.
Vad händer när vi, efter fyra miljarder års evolution, ändrar dessa förutsättningar och utsätter vår biologi för sådant som tyngdlöshet och galaktiska partikelskurar?
Parallellt med rymdfarten har disciplinen rymdmedicin utvecklats för att besvara sådana frågor.”

Ett av mina roligaste uppdrag den här hösten har just publicerats i Medicinsk Vetenskap nr 4/2023.

Uppdatering:
Nu finns artikeln att läsa på KI:s webb.

Uppdatering 2:
Forskning.se gillade artikeln så nu är den även publicerad där.

Nyfiken på virus!

Hur funkar virus? Lever de? Har de en roll i ekosystemen? Hur bekämpas de? Hur uppstod de från början? Kan de vara nyttiga? Och varför verkar just fladdermöss så ofta vara inblandade i smittspridningen? I artikeln Nyfiken på virus i senaste numret av Medicinsk Vetenskap (#2/2020) reder jag ut detta och mycket mer. Även publicerad på Karolinska Institutets webb.

Om nyttan och riskerna med CRISPR

”Om det skulle vara möjligt att förbättra hela mänskligheten, till exempel öka vår känsla för rättvisa, så har jag svårt att se vad som skulle vara dåligt med det. Så långt är jag beredd att hålla med transhumanisterna. Men om ett kraftfullt genetiskt verktyg skulle släppas fritt på en marknad så är risken att den ekonomiska överklassen på sikt även skulle bli en genetisk överklass. Kanske kognitivt helt överlägsen oss andra. De skulle kunna göra oss till slavar!”

I Medicinsk Vetenskap nr 1/2016 intervjuar jag forskare inom medicin och etik om det nya, revolutionerande genverktyget CRISPR-Cas9.

 

Nobelpris: Vem hafva gjort menskligheten den största nytta?

Nobelpriset 2015.

En dag om året får jag sällskap på universitetscampus av världspressen. Här väntar medier som bland annat El Mundo, China Daily, FPA, AFP, Deutsche Presse-Agentur, China Radio och brasilianska O Globo på tillkännagivandet om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015.

Några minuter efter att bilden togs fick vi veta att priset tilldelas Youyou Tu, William C Campbell och Satoshi Ōmura för deras upptäckter av effektiva behandlingar mot malaria respektive sjukdomar orsakade av parasitmaskar, som flodblindhet och elefantiasis. Miljontals människor, framför allt i världens fattiga länder, har räddats till livet och från svår invaliditet tack vare medicinerna artemisinin och avermectin. Ibland är det extra lätt att se hur Nobelpriset lever upp till Alfred Nobels vilja att belöna dem som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”.

Vernissage!

Medicinsk Vetenskap - Ögonblicket.

Medicinsk Vetenskap har gjort en utställning av sin intervjuserie ”Ögonblicket”, som skildrar avgörande händelser i forskares arbete. Två av mina texter finns med, bland annat intervjun med professor Anders Sönnerborg om hur han som ung läkare, på Roslagstulls infektionssjukhus i början av 1980-talet, konfronterades med de första svenska fallen av aids.

Utställningen visas hösten 2015 på Karolinska Institutets universitetsbibliotek i Solna och Huddinge.

27 professorer från fotled till hjässlob

Har precis gått i mål med maratonuppdraget att intervjua 27 nyblivna professorer vid Karolinska Institutet om deras forskning. Sedan i våras har vi avhandlat allt från skiktröntgen av fotleden till neurala nätverk längs hjärnans hjässlober och från befruktningsögonblickets molekylärbiologi till kognitiva förmågor på ålderns höst.

Texterna hamnar i skriften Från cell till samhälle som brukar släppas i samband med KI:s årliga professorsinstallation i oktober.