Nyfiken på virus!

Hur funkar virus? Lever de? Har de en roll i ekosystemen? Hur bekämpas de? Hur uppstod de från början? Kan de vara nyttiga? Och varför verkar just fladdermöss så ofta vara inblandade i smittspridningen? I artikeln Nyfiken på virus i senaste numret av Medicinsk Vetenskap (#2/2020) reder jag ut detta och mycket mer. Även publicerad på Karolinska Institutets webb.

Smittornas matematik i Forskning & Framsteg

Jag tror att vi blev först bland svenska medier under covid-19-våren 2020 att förklara den grundläggande matematiska formeln för smittspridning. Intervjun med professor Tom Britton gjorde jag den 5 mars. Vår grafik, ritad av den fantastiske Johan Jarnestad, hamnade i Forskning & Framsteg nr 4, utgiven i början april. Den finns också på Forskning & Framstegs webb.

Formeln brukar egentligen inte skrivas exakt så här. Vi moddade den: satte ut multiplikationstecken och spegelvände ordningen för att göra den lite lättare att greppa för icke-matematiker. Och det verkar vara i denna nya kostym som den hittat vidare till andra medier – som Aktuelltstudion i maj. Även där med Britton som guide.

Om ryggmärgsskador och tankestyrda proteser i F&F

”Och om det lyckas – vad händer sedan? Nervtrådarna kommer förstås inte att läka ihop i samma kopplingar som tidigare. Det blir snarare som att stoppa tillbaka utdragna nätverkskablar lite på måfå i en enorm kopplingscentral.

– Det korta svaret är att ingen vet, säger Mikael Svensson. Men från andra sammanhang vet vi att hjärnan kan lära om när nerver kopplas på ett nytt sätt efter en skada.”


I Forskning & Framsteg nr 3/2019 skriver jag om aktuella försök att reparera ryggmärgsskador – både på teknisk och biologisk väg.

Dessutom en spalt om den första tankestyrda handprotesen! (Samma länk.)

Backtrav, C. Elegans et al
– en artikel om forskningens doldisar

Har grottat ner mig i forskningens modellorganismer i en artikel som just publicerats på Forskning.se.

”Det finns alltså goda skäl till att den vita labbmusen blivit den allmänna bilden av en djurmodell idag. Men den skymmer en rad andra arter som också blivit oerhört viktiga modeller i forskningen: doldisar som det oansenliga ogräset backtrav, zebrafisken, bananflugan, jästsvampen, bakterien E. coli och rundmasken C. elegans. Enorma resurser satsas världen över på forskning om dessa arter – inte för att de i sig skulle vara intressantare än andra organismer, utan för att de är tacksamma att forska på”

En promenad i ESS:s acceleratortunnel

Mycket intressant studiebesök på ESS och Max IV i Lund igår!

Utsikt över ESS-bygget. Den runda träkonstruktionen i mitten markerar platsen för anläggningens nav, dess mål, där neutronstrålning ska alstras i ett stort block av volfram.

I ESS:s acceleratortunnel kommer protoner att accelereras till 96 procent av ljushastigheten. Tunneln är just färdigställd av entreprenören Skanska och lämnas formellt över till ESS nästa vecka.

Tillträde till strålrör på Max IV!

Klarar vi oss utan Liemannen?

”Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!”

”Ponera att vi, likt masken C. elegans, kunde bli fem gånger äldre än våra förfäder – vad skulle en sådan femhundraårig livslängd innebära – för den enskilda människan och för mänskligheten? Vore det önskvärt, eller skulle det, som i Kejsaren av Atlantis, leda till kaos och misär? Hur skulle det påverka samhälle och miljö, demografi och familjebildning, kultur och värderingar?”

Bara en liten skara forskare förespråkar radikal livsförlängning, men fler menar att en sådan utveckling kan bli verklighet. I årets första nummer av Forskning & Framsteg försöker jag ta reda på hur en värld med bromsat åldrande skulle fungera.

Om nyttan och riskerna med CRISPR

”Om det skulle vara möjligt att förbättra hela mänskligheten, till exempel öka vår känsla för rättvisa, så har jag svårt att se vad som skulle vara dåligt med det. Så långt är jag beredd att hålla med transhumanisterna. Men om ett kraftfullt genetiskt verktyg skulle släppas fritt på en marknad så är risken att den ekonomiska överklassen på sikt även skulle bli en genetisk överklass. Kanske kognitivt helt överlägsen oss andra. De skulle kunna göra oss till slavar!”

I Medicinsk Vetenskap nr 1/2016 intervjuar jag forskare inom medicin och etik om det nya, revolutionerande genverktyget CRISPR-Cas9.

 

Nobelpris: Vem hafva gjort menskligheten den största nytta?

Nobelpriset 2015.

En dag om året får jag sällskap på universitetscampus av världspressen. Här väntar medier som bland annat El Mundo, China Daily, FPA, AFP, Deutsche Presse-Agentur, China Radio och brasilianska O Globo på tillkännagivandet om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015.

Några minuter efter att bilden togs fick vi veta att priset tilldelas Youyou Tu, William C Campbell och Satoshi Ōmura för deras upptäckter av effektiva behandlingar mot malaria respektive sjukdomar orsakade av parasitmaskar, som flodblindhet och elefantiasis. Miljontals människor, framför allt i världens fattiga länder, har räddats till livet och från svår invaliditet tack vare medicinerna artemisinin och avermectin. Ibland är det extra lätt att se hur Nobelpriset lever upp till Alfred Nobels vilja att belöna dem som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”.

Vernissage!

Medicinsk Vetenskap - Ögonblicket.

Medicinsk Vetenskap har gjort en utställning av sin intervjuserie ”Ögonblicket”, som skildrar avgörande händelser i forskares arbete. Två av mina texter finns med, bland annat intervjun med professor Anders Sönnerborg om hur han som ung läkare, på Roslagstulls infektionssjukhus i början av 1980-talet, konfronterades med de första svenska fallen av aids.

Utställningen visas hösten 2015 på Karolinska Institutets universitetsbibliotek i Solna och Huddinge.