Skannad i 7 Tesla

Idag var det nationell forskningsinfrastruktur som studerade mig istället för tvärtom. Jag deltar som frisk kontroll i en psykiatrisk forskningsstudie och har just fått hjärnan skannad i landets bästa MR-kamera – Swedish Bioimaging’s 7T MRi vid Lunds universitet.

Kan odlade hjärnor få ångest?

En odlad hjärna. Modern Psykologi nr 11/2017.

”Små cellklumpar, några millimeter stora, flyter omkring i rosa näringslösning. De består av odlade mänskliga hjärnceller som på egen hand organiserat sig till levande hjärnvävnad. Cellerna klumpar ihop sig och förökar sig, kopplar upp sig mot varandra och börjar spontant skicka signaler genom synapserna.

En bit mänsklig hjärna, levande och aktiv, flytande i en skål. Tanken är inte helt behaglig.”

I nyutkomna Modern Psykologi nr 11/2017 skriver jag om forskningen med cerebrala organoider – så kallade minihjärnor. Om varför den är viktig för att förstå den mänskliga hjärnan bättre, och om vi kan vara alldeles säkra på att en bit levande hjärnvävnad inte ligger och har ångest i sin skål?

Om dopamin, njutning och begär

”Dopamin har beskrivits som belöningsmolekylen, kopplad till lust och tillfredsställelse, mänskligt välbehag i så konkret form som möjligt: C8H11NO2.

Men samtidigt som denna bild av belöningsmolekylen fått spridning har forskningen om dopamin fortsatt, och med tiden lett till en lite annorlunda bild. Vårt dopaminsystem är inte så entydigt som det framstod för ett par decennier sedan, utan komplext och heterogent, ibland rentav motsägelsefullt. Och fastän dopamin är nyckelspelaren i belöningssystemet så pekar mycket på att själva belöningen, tillfredsställelsen, främst är kopplad till andra ämnen i hjärnan. Dopamin är snarare den andra sidan av myntet: förväntningarna, drivet, begäret.”

I Modern Psykologis sommarnummer (#6/7 2017) skriver jag långt om signalsubstansen dopamin – från de svenska pionjärinsatserna på 1950- och 1960-talen till dagens forskning om en enkel men mångfasetterad molekyl.

EDIT: Nu finns texten att läsa online på modernpsykologi.se.

Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi nominerade

Idag offentliggjordes nomineringarna till Tidskriftspriset 2015, och jag blir åter påmind om hur lyckligt lottad jag är som får jobba med de bästa. Språktidningen nominerades i klassen ”Årets Tidskrift Populärpress Print”, Modern Psykologi i klassen ”Årets fotografi” och Anna Lundin, Forskning & Framsteg, i klassen ”Årets AD”. Grattis!

Om protonterapi och
Skandionkliniken i F&F

F&F Skandion

”I vissa fall är det särskilt angeläget att minimera den strålning som träffar friska celler. För ett barn som strålas för hjärntumör kan det innebära skillnaden mellan att leva resten av livet med en lätt hjärnskada och att leva ett normalt liv. För att rädda livet på barn med cancer i hjärnan måste läkarna i dag ofta behandla dem med strålning som kan ge bestående kognitiva skador. Hur omfattande dessa blir beror på faktorer som hur hög stråldosen är, vilka delar av hjärnan som strålas och i synnerhet hur ung patienten är vid strålningstillfället.”

Nya Forskning & Framsteg (nr 7/2014) ägnar tre uppslag åt min artikel om protonterapi. Protonstrålning är inte ett dugg bättre på att döda cancerceller än konventionell strålbehandling. Ändå ökar antalet kliniker för protonterapi snabbt i världen. Anledningen är att behandlingsformen kan minska strålskadorna i frisk vävnad. Nog så viktigt!

Sveriges första riktiga protonklinik, Skandionkliniken, öppnar 2015 i Uppsala. Men stadens historia inom protonterapi sträcker sig mer än ett halvsekel tillbaka. När den första protonterapipatienten strålades vid Svedberglabbet i Uppsala 1957 var det en världshändelse. Bara Berkeley i USA var före.

Artikeln finns på Forskning & Framstegs webb.

Premiär som dansskribent

– I dans blir det förstås förenklat, det är svårt att berätta om hur många människor jag har studerat eller vilka variabler jag använt. Men forskningens slutsatser går att gestalta. Det beror naturligtvis på ämnet också, mitt ämne är rätt tacksamt att göra dans av.

Det var några år sedan jag först hörde talas om tävlingen Dance Your Ph.D – dansa din avhandling. En nyskapande populärvetenskaplig genre där unga forskare med mycket humor men också stort allvar gestaltar sin forskning i koreograferad form. 2013 tog för första gången en svensk forskare hem en av grensegrarna. Jag gjorde vinnarintervjun i Forskning & Framsteg nr 2/2014 med Tina Sundelin, doktorand vid Stockholms universitet.
Och här är Tina Sundelins dansvideo.