Allt du vill veta om inre tal i F&F

”Cecilia är femtio år och tjänsteman på en statlig myndighet. I hennes huvud bor Hasse Aro sedan flera decennier. När hon går ensam på en mörk gata och börjar oroa sig för vad som skulle kunna hända är det hans programledarröst från TV3:s Efterlyst som hon hör i sitt huvud. Den sätter ord på skräckfantasierna.

I andra situationer låter hennes inre tal helt annorlunda. Oftast utgörs det av en panel på cirka tre röster som imponerat och hyllande kommenterar det hon gör. I likhet med Hasse Aro talar denna fanclub om Cecilia i tredje person. Men när hon är självkritisk övergår hennes inre tal till första person.

– Då är rösten min egen. ’Nu måste jag skärpa mig’, säger hon.”

Inre tal är orden som bara existerar i vårt huvud. De med vars hjälp vi tänker, håller något i minnet, kritiserar oss själva eller repar nytt mod. Att olika individer har olika mycket av denna inre röst – och somliga inget inre tal alls – har väckt fascination och lett till långa diskussionstrådar i sociala medier de senaste åren, men det har saknats en längre populärvetenskaplig text på svenska. Nu har jag skrivit den.

Den franska neurolingvisten Hélène Lœvenbruck och den brittiske psykologiprofessorn Charles Fernyhough intervjuas i artikeln, som är publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2024. Den tryckta artikeln heter ”Rösten i ditt huvud”, medan nätversionen fick det lite längre rubriken ”Vad säger rösterna i ditt huvud?”.

Hur kan månen synas på dagen?

Som frågeredaktör på Forskning & Framsteg letar jag vanligtvis reda på forskare som kan besvara våra läsarfrågor i tidningen. Men ibland ska svaret spänna över så mycket att det är svårt att hitta någon specialist, och passar bättre att undertecknad istället skriver själv. Som när Linnea undrar varför hon ser månen på dagen fast hon tycker att den borde vara på andra sidan jorden? Ett svar på det behöver reda ut både astronomin och den psykologiska frågan om varför människan förknippar månen med natten.

Jag har åkt 7-teslakameran i Lund för vetenskapen!

”Det blir en trång, bullrig och lite absurd upplevelse. Delvis på grund av de malplacerade, spröda barocktonerna som brutalt överröstas av kameran. (Mitt eget fel. Jag var inte beredd på frågan om önskemusik och svarade Goldbergvariationerna. Big mistake.)”

Funktionell MR har funnits i tre decennier och förändrat vår bild av hur hjärnan fungerar. I Modern Psykologi nr 9-10/2022 skriver jag om fMRI:s historia, nutid och framtid… samt om hur det gick till när jag själv hamnade i rikets bästa MR-kamera i Lund.

Artikeln inkluderar förstås även berättelsen om IgNobelpriset till bilden av hjärnan hos en död lax som tittar på fotografier.

Skattningsskalor på gott och ont – så har de förändrat psykiatrin

Forskning & Framsteg nr 1/2021 "Skattad hälsa ett missbrukat redskap"

”Erfarna psykiatrer vet att skattningsskalor bara är en pusselbit, inte facit. Alla intervjuade för detta reportage påpekar det. Ändå börjar flera redogöra för riskerna innan frågan hinner ställas. Marie Åsberg konstaterar att hon med åren nyktrat till i sin positiva inställning.
– Skalorna har något förföriskt över sig. Vi har så lätt att uppfatta siffror som sanning. Vi tror att de är sannare än annat som vi ser och uppfattar, säger hon.”

”Ändå står det så i Primas brev. Kategoriskt och utan utrymme för andra tolkningar poängteras för patienten att skattningsskalan ’ska fyllas i av en anhörig som kände dig som liten. […] Har du ingen anhörig som kände dig som barn kan vi tyvärr inte gå vidare med utredningen.’ ”

I Forskning & Framsteg nr 1/2021 skriver jag om psykiatrins oansenliga men betydelsefulla skattningsskalor – om hur de förändrat och utvecklat psykiatrin och om hur galet det blir när de i vår tid får för stor makt. Ett samtal som börjar i psykiatrihistoria, med seniorprofessor Marie Åsberg som guide, och slutar i samtidsanalys hos filosofiprofessor Jonna Bornemark. 

Skannad i 7 Tesla

Idag var det nationell forskningsinfrastruktur som studerade mig istället för tvärtom. Jag deltar som frisk kontroll i en psykiatrisk forskningsstudie och har just fått hjärnan skannad i landets bästa MR-kamera – Swedish Bioimaging’s 7T MRi vid Lunds universitet.

Kan odlade hjärnor få ångest?

En odlad hjärna. Modern Psykologi nr 11/2017.

”Små cellklumpar, några millimeter stora, flyter omkring i rosa näringslösning. De består av odlade mänskliga hjärnceller som på egen hand organiserat sig till levande hjärnvävnad. Cellerna klumpar ihop sig och förökar sig, kopplar upp sig mot varandra och börjar spontant skicka signaler genom synapserna.

En bit mänsklig hjärna, levande och aktiv, flytande i en skål. Tanken är inte helt behaglig.”

I nyutkomna Modern Psykologi nr 11/2017 skriver jag om forskningen med cerebrala organoider – så kallade minihjärnor. Om varför den är viktig för att förstå den mänskliga hjärnan bättre, och om vi kan vara alldeles säkra på att en bit levande hjärnvävnad inte ligger och har ångest i sin skål?