Artikel om seniorprofessorer mest läst på Curie 2018

”I akademin är vi vana att bedöma kvalitet och skilja ut det som är bärande forskning. Vi gör ju den sållningen hela tiden. Då borde vi klara att ha ett mer differentierat system för pension än en enkel åldersgräns. Det är för grovt.”

”Jag tyckte att jag hamnade i ett moment 22: jag anklagades för att vara en kostnad för institutionen, men fick inte dra in externa pengar.”

Min artikel om att fortsätta forska efter pensionen blev en av Curies mest lästa artiklar 2018. Det senaste decenniet har många universitet tagit fram riktlinjer för pensionerade medarbetares fortsatta verksamhet.

Artikeln läser du här:
Moment 22 för den som fortsätter forska efter 67

Om mörk materia och jakten på nästa okända elementarpartikel

Upptäckten av Higgspartikeln 2012 beskrivs ofta som den sista saknade pusselbiten i partikelfysikens standardmodell. Det betyder dock inte att alla elementarpartiklar nu är funna. Tvärtom är fysikerna övertygade om att det finns fler än dem som hittills hittats. De senaste decennierna har det blivit tydligt att standardmodellen inte räcker för att förstå universum – faktum är bara omkring en sjundedel av all universums materia består av standardmodellens partiklar. Resten, sex sjundedelar, utgörs av något annat, något som inte ryms i modellen. Något som, i brist på bättre, brukar kallas ”mörk materia”.

Om jakten på den mörka materiens partiklar skriver jag i tidningen Curie.

Krönika om en välkammad Higgspartikel

Åter den obehagliga känslan av att jag måste fått något fullständigt om bakfoten. Men varför annars kollidera protoner 90 meter under mark?

Svaret: För att det blir billigast så. Att köpa upp all mark som hade behövts om acceleratorringen legat ovan jord skulle krävt betydligt större resurser.

Det är sällan en behaglig upplevelse att inse att något man tagit för givet är bort i tok. Men man går ur det stärkt, lite klokare. Att få sina teorier krossade är vägen till ny kunskap.

Välkammad Higgspartikel

Glad för att min CERN-krönika i tidningen Curie får beröm, och för att tajmningen fungerade som tänkt. Texten publicerades dagen före tillkännagivandet att teorierna bakom Higgspartikeln belönas med Nobelpriset i fysik 2013.

Välkammad Higgspartikel krossar inga teorier.

Om CERN efter Higgs

Upptäckten är en enorm seger för de tiotusentals forskare som varit involverade i arbetet med acceleratorn LHC och experimenten ATLAS och CMS. Men den är också slutpunkten för ett viktigt kapitel i berättelsen om CERN.

Finns det en risk att utomstående kan få ett intryck av ”Uppdraget slutfört”? Sergio Bertolucci, Director for Research and Scientific Computing vid CERN, nickar igenkännande åt frågan.

– Som jag sa till mina kolleger efter fjolårets presskonferens: ”Vårt problem fram till igår var att hitta Higgs. Vårt problem imorgon är att vi har hittat Higgs.”

Artikeln från min resa till CERN publicerades i Tidningen Curie.

Supernovor och mörk materia

Curie - Supernovor gav ny världsbild

Ett av vårens roligaste jobb var intervjun med supernovaforskaren Robert Kirshner, professor vid Harvard.

Avståndet mellan oss är runt 8 600 km vilket i relation till Kirshners forskning känns helt försumbart. Han studerar supernovor, exploderande stjärnor, på miljarder ljusårs avstånd. 1998 förändrade Kirshner och hans kolleger vår bild av universum i grunden.

 

Favvointervjun med Jared Diamond

— Anden, anden. Tomten, tomten.
Jared Diamond ler förtjust och smakar på de svenska orden. Han varierar betoningen så att andens betydelse skiftar mellan fågel och själ, och tomtens mellan en bit mark och ett skäggigt sagoväsen. Professor Diamond är på besök i ett höstkyligt Stockholm för att ta emot Kunskapsprisets internationella hederspris, och utnyttjar tiden till att lära sig mer om det svenska språket.

Tidningen Tvärsnitt (1979-2011) är nedlagd, men dess arkiv finns nu tillgängligt igen på nätet. Mitt favoritjobb för Tvärsnitt var nog intervjun med Jared Diamond 2010.