Allt du vill veta om inre tal i F&F

”Cecilia är femtio år och tjänsteman på en statlig myndighet. I hennes huvud bor Hasse Aro sedan flera decennier. När hon går ensam på en mörk gata och börjar oroa sig för vad som skulle kunna hända är det hans programledarröst från TV3:s Efterlyst som hon hör i sitt huvud. Den sätter ord på skräckfantasierna.

I andra situationer låter hennes inre tal helt annorlunda. Oftast utgörs det av en panel på cirka tre röster som imponerat och hyllande kommenterar det hon gör. I likhet med Hasse Aro talar denna fanclub om Cecilia i tredje person. Men när hon är självkritisk övergår hennes inre tal till första person.

– Då är rösten min egen. ’Nu måste jag skärpa mig’, säger hon.”

Inre tal är orden som bara existerar i vårt huvud. De med vars hjälp vi tänker, håller något i minnet, kritiserar oss själva eller repar nytt mod. Att olika individer har olika mycket av denna inre röst – och somliga inget inre tal alls – har väckt fascination och lett till långa diskussionstrådar i sociala medier de senaste åren, men det har saknats en längre populärvetenskaplig text på svenska. Nu har jag skrivit den.

Den franska neurolingvisten Hélène Lœvenbruck och den brittiske psykologiprofessorn Charles Fernyhough intervjuas i artikeln, som är publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2024. Den tryckta artikeln heter ”Rösten i ditt huvud”, medan nätversionen fick det lite längre rubriken ”Vad säger rösterna i ditt huvud?”.

Vad händer med kroppen i rymden?

”Livet på jorden har utvecklats för att fungera i de mest skiftande miljöer, från höghöjdsöknar till djuphavsgravar, från permafrost till vulkaniska källor. Bara några få miljöfaktorer är gemensamma för allt jordiskt liv. Dit hör att det har utvecklats för att fungera ihop med jordens gravitation och att det varit väl skyddat mot kosmisk strålning.
Vad händer när vi, efter fyra miljarder års evolution, ändrar dessa förutsättningar och utsätter vår biologi för sådant som tyngdlöshet och galaktiska partikelskurar?
Parallellt med rymdfarten har disciplinen rymdmedicin utvecklats för att besvara sådana frågor.”

Ett av mina roligaste uppdrag den här hösten har just publicerats i Medicinsk Vetenskap nr 4/2023.

Uppdatering 19 december:
Nu finns artikeln att läsa på KI:s webb.

Uppdatering 22 januari 2024:
Forskning.se gillade artikeln så nu är den även publicerad där.

Uppdatering 30 mars 2024:
Även Sveriges Radios Vetenskapspodden gillade artikeln! Jag lyssnade just på dess avsnitt Marcus och rymdapan – båda försöksdjur för långa rymdfärder från 28 mars och kände förvånad och smickrad igen mina egna formuleringar. Eftersom det inte framgår av samtalet att de läser högt ur min artikel placerar jag den credden här istället.

Hur kan månen synas på dagen?

Som frågeredaktör på Forskning & Framsteg letar jag vanligtvis reda på forskare som kan besvara våra läsarfrågor i tidningen. Men ibland ska svaret spänna över så mycket att det är svårt att hitta någon specialist, och passar bättre att undertecknad istället skriver själv. Som när Linnea undrar varför hon ser månen på dagen fast hon tycker att den borde vara på andra sidan jorden? Ett svar på det behöver reda ut både astronomin och den psykologiska frågan om varför människan förknippar månen med natten.

Jag har åkt 7-teslakameran i Lund för vetenskapen!

”Det blir en trång, bullrig och lite absurd upplevelse. Delvis på grund av de malplacerade, spröda barocktonerna som brutalt överröstas av kameran. (Mitt eget fel. Jag var inte beredd på frågan om önskemusik och svarade Goldbergvariationerna. Big mistake.)”

Funktionell MR har funnits i tre decennier och förändrat vår bild av hur hjärnan fungerar. I Modern Psykologi nr 9-10/2022 skriver jag om fMRI:s historia, nutid och framtid… samt om hur det gick till när jag själv hamnade i rikets bästa MR-kamera i Lund.

Artikeln inkluderar förstås även berättelsen om när fMRI-bilden av hjärnan hos en död lax som tittar på fotografier belönades med IgNobelpriset.

Skriver om Delia Derbyshire i Aftonbladet

”Kuslig science fiction-musik hade tidigare skapats med det elektroniska instrumentet theremin ackompanjerat av traditionell orkester. Delia Derbyshires Doctor Who-tema var istället elektroniskt från början till slut, konstruerat med ett dussin tongeneratorer, analoga samplingar, filter, rullbandspelare och ett vasst rakblad. Ljuden klipptes bokstavligen ton för ton i den magnetiska tapen och skarvades ihop till en helhet.”

Delia Derbyshire, Aftonbladet, 24 dec 2021.

På julafton folkbildade jag i Aftonbladet om Delia Derbyshire, brittisk elektronmusikpionjär, mest känd för att ha arrangerat Doctor Who-temat. Ett roligt skrivuppdrag som började med att jag gjorde ett Facebookinlägg om Derbyshire – varpå AB bad mig att författa en längre artikel. Publicerades enbart på papper.

Edit: Nu kan man läsa hela artikeln här.

Skattningsskalor på gott och ont – så har de förändrat psykiatrin

Forskning & Framsteg nr 1/2021 "Skattad hälsa ett missbrukat redskap"

”Erfarna psykiatrer vet att skattningsskalor bara är en pusselbit, inte facit. Alla intervjuade för detta reportage påpekar det. Ändå börjar flera redogöra för riskerna innan frågan hinner ställas. Marie Åsberg konstaterar att hon med åren nyktrat till i sin positiva inställning.
– Skalorna har något förföriskt över sig. Vi har så lätt att uppfatta siffror som sanning. Vi tror att de är sannare än annat som vi ser och uppfattar, säger hon.”

”Ändå står det så i Primas brev. Kategoriskt och utan utrymme för andra tolkningar poängteras för patienten att skattningsskalan ’ska fyllas i av en anhörig som kände dig som liten. […] Har du ingen anhörig som kände dig som barn kan vi tyvärr inte gå vidare med utredningen.’ ”

I Forskning & Framsteg nr 1/2021 skriver jag om psykiatrins oansenliga men betydelsefulla skattningsskalor – om hur de förändrat och utvecklat psykiatrin och om hur galet det blir när de i vår tid får för stor makt. Ett samtal som börjar i psykiatrihistoria, med seniorprofessor Marie Åsberg som guide, och slutar i samtidsanalys hos filosofiprofessor Jonna Bornemark. 

Nyfiken på virus!

Hur funkar virus? Lever de? Har de en roll i ekosystemen? Hur bekämpas de? Hur uppstod de från början? Kan de vara nyttiga? Och varför verkar just fladdermöss så ofta vara inblandade i smittspridningen? I artikeln Nyfiken på virus i senaste numret av Medicinsk Vetenskap (#2/2020) reder jag ut detta och mycket mer. Även publicerad på Karolinska Institutets webb.