Anders Nilsson

Vetenskapsjournalist, redaktör, föreläsare

Jag är vetenskapsjournalist med över 20 års erfarenhet av att skriva och redigera engagerande populärvetenskap för olika målgrupper. Huvudsakliga uppdragsgivare är Forskning & Framsteg, Modern Psykologi, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet. Jag har även skrivit för bl a Kungl Vetenskapsakademien, Forte, Energimyndigheten, NordForsk, Språktidningen, Aftonbladet, Cancerfonden, Skolporten och flera universitet.

Jag är också en erfaren redaktör och föreläser för både doktorander och seniora forskare i populärvetenskapligt skrivande.


Senaste inläggen:

  • Lecturing at AIDA/CMIV

    What is interesting research news? Why are journalists so eager to write about the researcher, not only the research?Yesterday I gave a lecture for researchers in the field of AI/medical imaging at AIDA, Analytic Imaging Diagnostic Arena, at CMIV, Linköping University, to explain how popular science media works.Very happy to meet with such an alert audience and to get a chance to see this fascinating research environment. Thanks for having me!

  • Artikel om seniorprofessorer mest läst på Curie 2018

    ”I akademin är vi vana att bedöma kvalitet och skilja ut det som är bärande forskning. Vi gör ju den sållningen hela tiden. Då borde vi klara att ha ett mer differentierat system för pension än en enkel åldersgräns. Det är för grovt.” ”Jag tyckte att jag hamnade i ett moment 22: jag anklagades för att vara en kostnad för institutionen, men fick inte dra in externa pengar.” Min artikel om att fortsätta forska efter pensionen blev en av Curies…

  • Dopamin – nu på nätet

    I somras skrev jag en längre text i Modern Psykologi om dopamin – en signalsubstans som förknippas med begär och njutning. Nu finns artikeln att läsa på Modern Psykologis webbplats.  

  • Skannad i 7 Tesla

    Idag var det nationell forskningsinfrastruktur som studerade mig istället för tvärtom. Jag deltar som frisk kontroll i en psykiatrisk forskningsstudie och har just fått hjärnan skannad i landets bästa MR-kamera – Swedish Bioimaging’s 7T MRi vid Lunds universitet.

  • Kan odlade hjärnor få ångest?

    ”Små cellklumpar, några millimeter stora, flyter omkring i rosa näringslösning. De består av odlade mänskliga hjärnceller som på egen hand organiserat sig till levande hjärnvävnad. Cellerna klumpar ihop sig och förökar sig, kopplar upp sig mot varandra och börjar spontant skicka signaler genom synapserna. En bit mänsklig hjärna, levande och aktiv, flytande i en skål. Tanken är inte helt behaglig.” I nyutkomna Modern Psykologi nr 11/2017 skriver jag om forskningen med cerebrala organoider – så kallade minihjärnor. Om varför den…