Jag är vetenskapsjournalist med över 20 års erfarenhet av att skriva och redigera engagerande populärvetenskap för olika målgrupper. Huvudsakliga uppdragsgivare är Forskning & Framsteg, Modern Psykologi, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet. Jag har även skrivit för bl a Kungl Vetenskapsakademien, Forte, Energimyndigheten, NordForsk, Språktidningen, Aftonbladet, Cancerfonden, Skolporten och flera universitet.
Jag är också en erfaren redaktör och föreläser för både doktorander och seniora forskare i populärvetenskapligt skrivande.
Senaste inläggen:
-
Lär doktorander skriva populärvetenskap
Skriva lätt och publikfriande eller undervisa läsaren och bidra till ökad scientific literacy? Intressanta diskussioner idag med doktoranderna på forskarskolan FontD, LiU, Campus Nkpg, när jag gästföreläste i populärvetenskapligt skrivande. Om två månader ses vi igen för att diskutera doktorandernas egna texter.
-
Nobelprisveckan börjar
Måndag förmiddag på Karolinska Institutet. Världspressen och jag väntar på tillkännagivandet om årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.
-
Om dopamin, njutning och begär
”Dopamin har beskrivits som belöningsmolekylen, kopplad till lust och tillfredsställelse, mänskligt välbehag i så konkret form som möjligt: C8H11NO2. Men samtidigt som denna bild av belöningsmolekylen fått spridning har forskningen om dopamin fortsatt, och med tiden lett till en lite annorlunda bild. Vårt dopaminsystem är inte så entydigt som det framstod för ett par decennier sedan, utan komplext och heterogent, ibland rentav motsägelsefullt. Och fastän dopamin är nyckelspelaren i belöningssystemet så pekar mycket på att själva belöningen, tillfredsställelsen, främst är…
-
Backtrav, C. Elegans et al
– en artikel om forskningens doldisarHar grottat ner mig i forskningens modellorganismer i en artikel som just publicerats på Forskning.se. ”Det finns alltså goda skäl till att den vita labbmusen blivit den allmänna bilden av en djurmodell idag. Men den skymmer en rad andra arter som också blivit oerhört viktiga modeller i forskningen: doldisar som det oansenliga ogräset backtrav, zebrafisken, bananflugan, jästsvampen, bakterien E. coli och rundmasken C. elegans. Enorma resurser satsas världen över på forskning om dessa arter – inte för att de i…
-
-
Klarar vi oss utan Liemannen?
”Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!” ”Ponera att vi, likt masken C. elegans, kunde bli fem gånger äldre än våra förfäder – vad skulle en sådan femhundraårig livslängd innebära – för den enskilda människan och för mänskligheten? Vore det önskvärt, eller skulle det, som i Kejsaren av Atlantis,…