”Det blir en trång, bullrig och lite absurd upplevelse. Delvis på grund av de malplacerade, spröda barocktonerna som brutalt överröstas av kameran. (Mitt eget fel. Jag var inte beredd på frågan om önskemusik och svarade Goldbergvariationerna. Big mistake.)”
Funktionell MR har funnits i tre decennier och förändrat vår bild av hur hjärnan fungerar. I Modern Psykologi nr 9-10/2022 skriver jag om fMRI:s historia, nutid och framtid… samt om hur det gick till när jag själv hamnade i rikets bästa MR-kamera i Lund.
Artikeln inkluderar förstås även berättelsen om när fMRI-bilden av hjärnan hos en död lax som tittar på fotografier belönades med IgNobelpriset.
Skriver i Modern Psykologi nr 5–6/2022 om SSRI:s drygt trettioåriga historia: från rabaldret runt Elizabeth Wurtzels ”Prozac. Min generations tröst” till att mer än en miljon svenskar hämtade ut antidepressiva under 2021.
I somras skrev jag en längre text i Modern Psykologi om dopamin – en signalsubstans som förknippas med begär och njutning. Nu finns artikeln att läsa på Modern Psykologis webbplats.
”Små cellklumpar, några millimeter stora, flyter omkring i rosa näringslösning. De består av odlade mänskliga hjärnceller som på egen hand organiserat sig till levande hjärnvävnad. Cellerna klumpar ihop sig och förökar sig, kopplar upp sig mot varandra och börjar spontant skicka signaler genom synapserna.
En bit mänsklig hjärna, levande och aktiv, flytande i en skål. Tanken är inte helt behaglig.”
I nyutkomna Modern Psykologi nr 11/2017 skriver jag om forskningen med cerebrala organoider – så kallade minihjärnor. Om varför den är viktig för att förstå den mänskliga hjärnan bättre, och om vi kan vara alldeles säkra på att en bit levande hjärnvävnad inte ligger och har ångest i sin skål?
”Dopamin har beskrivits som belöningsmolekylen, kopplad till lust och tillfredsställelse, mänskligt välbehag i så konkret form som möjligt: C8H11NO2.
Men samtidigt som denna bild av belöningsmolekylen fått spridning har forskningen om dopamin fortsatt, och med tiden lett till en lite annorlunda bild. Vårt dopaminsystem är inte så entydigt som det framstod för ett par decennier sedan, utan komplext och heterogent, ibland rentav motsägelsefullt. Och fastän dopamin är nyckelspelaren i belöningssystemet så pekar mycket på att själva belöningen, tillfredsställelsen, främst är kopplad till andra ämnen i hjärnan. Dopamin är snarare den andra sidan av myntet: förväntningarna, drivet, begäret.”
I Modern Psykologis sommarnummer (#6/7 2017) skriver jag långt om signalsubstansen dopamin – från de svenska pionjärinsatserna på 1950- och 1960-talen till dagens forskning om en enkel men mångfasetterad molekyl.
”Här, i professor Berzelius laboratorium, vägs kemiska substanser i tusendels gram och en förlust på 80 milligram är en stor sak. Någonstans i processen måste ett okänt ämne ha försvunnit, konstaterar Arfwedson, och beslutar sig för att hitta det.”
I senaste Forskning & Framsteg och Modern Psykologi skriver jag långt och slingrigt om det jubilerande grundämnet litium – om dess uppkomst vid Big Bang, om den svenska upptäckten i ett mineral från Utö i Stockholms skärgård, om ämnets märkliga medicinska förhistoria (bl a som ingrediens i läsken 7up) och om dess stora betydelse i psykiatrin.
