Med skivan Johnny Cash på Österåker i hörlurarna letar jag efter adressen där jag ska träffa AnnBritt Grünewald. Cash kommer till låten San Quentin och ändrar texten, till publikens jubel:
Österåker, what good do you think you do?
Do you think I’ll be different when you’re through?
You bend my heart and mind and you warp my soul,
and your stone walls turn my blood a little cold.
Intervjun gjordes i det allra sista numret av Tvärsnitt.
Mitt företag heter Parabel Media. Begreppet parabel har, liksom jag själv, sin hemvist i både naturvetenskap och humaniora.
Inom humaniora återfinns parabeln i litteraturvetenskap, retorik och besläktade ämnen. Begreppet står för en typ av kärnfulla pedagogiska liknelser.
För matematikern är parabeln däremot en andragradskurva, till exempel den röda bågen i min logga som du ser här intill. Parabelns krökning har den mycket användbara egenskapen att alla strålar som är parallella med parabelns axel reflekteras till dess brännpunkt. Därför ger man gärna antenner formen av en parabel – vilket förstås är anledningen till att det heter parabolantenn.
I båda fallen är parabeln en form som förmår att fånga upp något vagt och koncentrera det så att en tydlig bild framträder. Det är också ambitionen med Parabel Medias journalistik.
Nobelpris till Shinya Yamanaka och John Gurdon! Hur Yamanakas iPS-celler används i svensk ALS-forskning har jag händelsevis nyligen skrivit om i första numret av Umeå universitets tidning Tänk.
I de små petriskålarna i ett labb på Umeå universitet är det som om tiden går baklänges. Forskaren Jonathan Gilthorpe får mänskliga hudceller att backa i utvecklingen tills de uppför sig som stamceller i ett embryo. Denna teknik, som bara varit känd några få år, hjälper nu Gilthorpe och hans kolleger vid institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap att förstå den dödliga sjukdomen ALS.
Vem eller vilka ska få Nobelpriset i medicin? Spänd väntan på Karolinska Institutets presskonferens. Om tre minuter börjar det.