”Generationer av mikroskopforskare har fått lära sig att fysikens lagar sätter en orubblig gräns för ljusmikroskopins upplösning. Mindre detaljer än omkring 0,2 mikrometer skulle aldrig gå att se, konstaterade den tyske fysikern Ernst Abbe 1873. En orsak var ljusets egen våglängd som begränsar den möjliga upplösningen, lite som tjockleken på en pennspets sätter en gräns för hur tunna streck den kan rita.

Därför är det förståeligt att årets Nobelpristagare i kemi haft svårt att få gehör för sina idéer om att driva ljusmikroskopin förbi Abbes gräns och ner på nanonivå.”

I artikeln Två sätt att trimma ett mikroskop i nya Forskning & Framsteg (nr 10/2014) förklarar jag årets Nobelpris i kemi.