Kategoriarkiv: Medicin

Vad händer med kroppen i rymden?

Publicerat av
Svara

”Livet på jorden har utvecklats för att fungera i de mest skiftande miljöer, från höghöjdsöknar till djuphavsgravar, från permafrost till vulkaniska källor. Bara några få miljöfaktorer är gemensamma för allt jordiskt liv. Dit hör att det har utvecklats för att fungera ihop med jordens gravitation och att det varit väl skyddat mot kosmisk strålning.
Vad händer när vi, efter fyra miljarder års evolution, ändrar dessa förutsättningar och utsätter vår biologi för sådant som tyngdlöshet och galaktiska partikelskurar?
Parallellt med rymdfarten har disciplinen rymdmedicin utvecklats för att besvara sådana frågor.”

Ett av mina roligaste uppdrag den här hösten har just publicerats i Medicinsk Vetenskap nr 4/2023.

Uppdatering 19 december:
Nu finns artikeln att läsa på KI:s webb.

Uppdatering 22 januari 2024:
Forskning.se gillade artikeln så nu är den även publicerad där.

Uppdatering 30 mars 2024:
Även Sveriges Radios Vetenskapspodden gillade artikeln! Jag lyssnade just på dess avsnitt Marcus och rymdapan – båda försöksdjur för långa rymdfärder från 28 mars och kände förvånad och smickrad igen mina egna formuleringar. Eftersom det inte framgår av samtalet att de läser högt ur min artikel placerar jag den credden här istället.

Nyfiken på virus!

Publicerat av
Svara

Hur funkar virus? Lever de? Har de en roll i ekosystemen? Hur bekämpas de? Hur uppstod de från början? Kan de vara nyttiga? Och varför verkar just fladdermöss så ofta vara inblandade i smittspridningen? I artikeln Nyfiken på virus i senaste numret av Medicinsk Vetenskap (#2/2020) reder jag ut detta och mycket mer. Även publicerad på Karolinska Institutets webb.

Smittornas matematik i Forskning & Framsteg

Publicerat av
Svara

Jag tror att vi blev först bland svenska medier under covid-19-våren 2020 att förklara den grundläggande matematiska formeln för smittspridning. Intervjun med professor Tom Britton gjorde jag den 5 mars. Vår grafik, ritad av den fantastiske Johan Jarnestad, hamnade i Forskning & Framsteg nr 4, utgiven i början april. Den finns också på Forskning & Framstegs webb.

Formeln brukar egentligen inte skrivas exakt så här. Vi moddade den: satte ut multiplikationstecken och spegelvände ordningen för att göra den lite lättare att greppa för icke-matematiker. Och det verkar vara i denna nya kostym som den hittat vidare till andra medier – som Aktuelltstudion i maj. Även där med Britton som guide.

Om ryggmärgsskador och tankestyrda proteser i F&F

Publicerat av
Svara

”Och om det lyckas – vad händer sedan? Nervtrådarna kommer förstås inte att läka ihop i samma kopplingar som tidigare. Det blir snarare som att stoppa tillbaka utdragna nätverkskablar lite på måfå i en enorm kopplingscentral.

– Det korta svaret är att ingen vet, säger Mikael Svensson. Men från andra sammanhang vet vi att hjärnan kan lära om när nerver kopplas på ett nytt sätt efter en skada.”


I Forskning & Framsteg nr 3/2019 skriver jag om aktuella försök att reparera ryggmärgsskador – både på teknisk och biologisk väg.

Dessutom en spalt om den första tankestyrda handprotesen! (Samma länk.)

Backtrav, C. Elegans et al
– en artikel om forskningens doldisar

Publicerat av
Svara

Har grottat ner mig i forskningens modellorganismer i en artikel som just publicerats på Forskning.se.

”Det finns alltså goda skäl till att den vita labbmusen blivit den allmänna bilden av en djurmodell idag. Men den skymmer en rad andra arter som också blivit oerhört viktiga modeller i forskningen: doldisar som det oansenliga ogräset backtrav, zebrafisken, bananflugan, jästsvampen, bakterien E. coli och rundmasken C. elegans. Enorma resurser satsas världen över på forskning om dessa arter – inte för att de i sig skulle vara intressantare än andra organismer, utan för att de är tacksamma att forska på”

En promenad i ESS:s acceleratortunnel

Publicerat av
Svara

Mycket intressant studiebesök på ESS och Max IV i Lund igår!

Utsikt över ESS-bygget. Den runda träkonstruktionen i mitten markerar platsen för anläggningens nav, dess mål, där neutronstrålning ska alstras i ett stort block av volfram.

I ESS:s acceleratortunnel kommer protoner att accelereras till 96 procent av ljushastigheten. Tunneln är just färdigställd av entreprenören Skanska och lämnas formellt över till ESS nästa vecka.

Tillträde till strålrör på Max IV!

Klarar vi oss utan Liemannen?

Publicerat av
Svara

”Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!”

”Ponera att vi, likt masken C. elegans, kunde bli fem gånger äldre än våra förfäder – vad skulle en sådan femhundraårig livslängd innebära – för den enskilda människan och för mänskligheten? Vore det önskvärt, eller skulle det, som i Kejsaren av Atlantis, leda till kaos och misär? Hur skulle det påverka samhälle och miljö, demografi och familjebildning, kultur och värderingar?”

Bara en liten skara forskare förespråkar radikal livsförlängning, men fler menar att en sådan utveckling kan bli verklighet. I årets första nummer av Forskning & Framsteg försöker jag ta reda på hur en värld med bromsat åldrande skulle fungera.

Om nyttan och riskerna med CRISPR

Publicerat av
Svara

”Om det skulle vara möjligt att förbättra hela mänskligheten, till exempel öka vår känsla för rättvisa, så har jag svårt att se vad som skulle vara dåligt med det. Så långt är jag beredd att hålla med transhumanisterna. Men om ett kraftfullt genetiskt verktyg skulle släppas fritt på en marknad så är risken att den ekonomiska överklassen på sikt även skulle bli en genetisk överklass. Kanske kognitivt helt överlägsen oss andra. De skulle kunna göra oss till slavar!”

I Medicinsk Vetenskap nr 1/2016 intervjuar jag forskare inom medicin och etik om det nya, revolutionerande genverktyget CRISPR-Cas9.