Morgonmöte med ledningsgruppen
Svara
Dopamin – nu på nätet
I somras skrev jag en längre text i Modern Psykologi om dopamin – en signalsubstans som förknippas med begär och njutning. Nu finns artikeln att läsa på Modern Psykologis webbplats.
Skannad i 7 Tesla
Idag var det nationell forskningsinfrastruktur som studerade mig istället för tvärtom. Jag deltar som frisk kontroll i en psykiatrisk forskningsstudie och har just fått hjärnan skannad i landets bästa MR-kamera – Swedish Bioimaging’s 7T MRi vid Lunds universitet.
Kan odlade hjärnor få ångest?
”Små cellklumpar, några millimeter stora, flyter omkring i rosa näringslösning. De består av odlade mänskliga hjärnceller som på egen hand organiserat sig till levande hjärnvävnad. Cellerna klumpar ihop sig och förökar sig, kopplar upp sig mot varandra och börjar spontant skicka signaler genom synapserna.
En bit mänsklig hjärna, levande och aktiv, flytande i en skål. Tanken är inte helt behaglig.”
I nyutkomna Modern Psykologi nr 11/2017 skriver jag om forskningen med cerebrala organoider – så kallade minihjärnor. Om varför den är viktig för att förstå den mänskliga hjärnan bättre, och om vi kan vara alldeles säkra på att en bit levande hjärnvävnad inte ligger och har ångest i sin skål?
Lär doktorander skriva populärvetenskap
Skriva lätt och publikfriande eller undervisa läsaren och bidra till ökad scientific literacy? Intressanta diskussioner idag med doktoranderna på forskarskolan FontD, LiU, Campus Nkpg, när jag gästföreläste i populärvetenskapligt skrivande. Om två månader ses vi igen för att diskutera doktorandernas egna texter.
Nobelprisveckan börjar
Måndag förmiddag på Karolinska Institutet. Världspressen och jag väntar på tillkännagivandet om årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.
Om dopamin, njutning och begär
”Dopamin har beskrivits som belöningsmolekylen, kopplad till lust och tillfredsställelse, mänskligt välbehag i så konkret form som möjligt: C8H11NO2.
Men samtidigt som denna bild av belöningsmolekylen fått spridning har forskningen om dopamin fortsatt, och med tiden lett till en lite annorlunda bild. Vårt dopaminsystem är inte så entydigt som det framstod för ett par decennier sedan, utan komplext och heterogent, ibland rentav motsägelsefullt. Och fastän dopamin är nyckelspelaren i belöningssystemet så pekar mycket på att själva belöningen, tillfredsställelsen, främst är kopplad till andra ämnen i hjärnan. Dopamin är snarare den andra sidan av myntet: förväntningarna, drivet, begäret.”
I Modern Psykologis sommarnummer (#6/7 2017) skriver jag långt om signalsubstansen dopamin – från de svenska pionjärinsatserna på 1950- och 1960-talen till dagens forskning om en enkel men mångfasetterad molekyl.
EDIT: Nu finns texten att läsa online på modernpsykologi.se.
Backtrav, C. Elegans et al
– en artikel om forskningens doldisar
Har grottat ner mig i forskningens modellorganismer i en artikel som just publicerats på Forskning.se.
”Det finns alltså goda skäl till att den vita labbmusen blivit den allmänna bilden av en djurmodell idag. Men den skymmer en rad andra arter som också blivit oerhört viktiga modeller i forskningen: doldisar som det oansenliga ogräset backtrav, zebrafisken, bananflugan, jästsvampen, bakterien E. coli och rundmasken C. elegans. Enorma resurser satsas världen över på forskning om dessa arter – inte för att de i sig skulle vara intressantare än andra organismer, utan för att de är tacksamma att forska på”
En promenad i ESS:s acceleratortunnel
Mycket intressant studiebesök på ESS och Max IV i Lund igår!
Utsikt över ESS-bygget. Den runda träkonstruktionen i mitten markerar platsen för anläggningens nav, dess mål, där neutronstrålning ska alstras i ett stort block av volfram.
I ESS:s acceleratortunnel kommer protoner att accelereras till 96 procent av ljushastigheten. Tunneln är just färdigställd av entreprenören Skanska och lämnas formellt över till ESS nästa vecka.
Tillträde till strålrör på Max IV!
Klarar vi oss utan Liemannen?
”Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis, där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö!”
”Ponera att vi, likt masken C. elegans, kunde bli fem gånger äldre än våra förfäder – vad skulle en sådan femhundraårig livslängd innebära – för den enskilda människan och för mänskligheten? Vore det önskvärt, eller skulle det, som i Kejsaren av Atlantis, leda till kaos och misär? Hur skulle det påverka samhälle och miljö, demografi och familjebildning, kultur och värderingar?”
Bara en liten skara forskare förespråkar radikal livsförlängning, men fler menar att en sådan utveckling kan bli verklighet. I årets första nummer av Forskning & Framsteg försöker jag ta reda på hur en värld med bromsat åldrande skulle fungera.