Besöker högtidlig professorsinstallation på Karolinska Institutet. För mig blir evenemanget även släppfest för årets i särklass mest omfattande uppdrag: att intervjua 24 nyblivna professorer och sammanfatta deras forskning i skriften ”From Cell to Society”.
En dag om året får jag sällskap på universitetscampus av världspressen. Här väntar medier som bland annat El Mundo, China Daily, FPA, AFP, Deutsche Presse-Agentur, China Radio och brasilianska O Globo på tillkännagivandet om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015.
Några minuter efter att bilden togs fick vi veta att priset tilldelas Youyou Tu, William C Campbell och Satoshi Ōmura för deras upptäckter av effektiva behandlingar mot malaria respektive sjukdomar orsakade av parasitmaskar, som flodblindhet och elefantiasis. Miljontals människor, framför allt i världens fattiga länder, har räddats till livet och från svår invaliditet tack vare medicinerna artemisinin och avermectin. Ibland är det extra lätt att se hur Nobelpriset lever upp till Alfred Nobels vilja att belöna dem som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”.
Medicinsk Vetenskap har gjort en utställning av sin intervjuserie ”Ögonblicket”, som skildrar avgörande händelser i forskares arbete. Två av mina texter finns med, bland annat intervjun med professor Anders Sönnerborg om hur han som ung läkare, på Roslagstulls infektionssjukhus i början av 1980-talet, konfronterades med de första svenska fallen av aids.
Utställningen visas hösten 2015 på Karolinska Institutets universitetsbibliotek i Solna och Huddinge.
”Generationer av mikroskopforskare har fått lära sig att fysikens lagar sätter en orubblig gräns för ljusmikroskopins upplösning. Mindre detaljer än omkring 0,2 mikrometer skulle aldrig gå att se, konstaterade den tyske fysikern Ernst Abbe 1873. En orsak var ljusets egen våglängd som begränsar den möjliga upplösningen, lite som tjockleken på en pennspets sätter en gräns för hur tunna streck den kan rita.
Därför är det förståeligt att årets Nobelpristagare i kemi haft svårt att få gehör för sina idéer om att driva ljusmikroskopin förbi Abbes gräns och ner på nanonivå.”
I artikeln Två sätt att trimma ett mikroskop i nya Forskning & Framsteg (nr 10/2014) förklarar jag årets Nobelpris i kemi.
Har precis gått i mål med maratonuppdraget att intervjua 27 nyblivna professorer vid Karolinska Institutet om deras forskning. Sedan i våras har vi avhandlat allt från skiktröntgen av fotleden till neurala nätverk längs hjärnans hjässlober och från befruktningsögonblickets molekylärbiologi till kognitiva förmågor på ålderns höst.
Texterna hamnar i skriften Från cell till samhälle som brukar släppas i samband med KI:s årliga professorsinstallation i oktober.
”I vissa fall är det särskilt angeläget att minimera den strålning som träffar friska celler. För ett barn som strålas för hjärntumör kan det innebära skillnaden mellan att leva resten av livet med en lätt hjärnskada och att leva ett normalt liv. För att rädda livet på barn med cancer i hjärnan måste läkarna i dag ofta behandla dem med strålning som kan ge bestående kognitiva skador. Hur omfattande dessa blir beror på faktorer som hur hög stråldosen är, vilka delar av hjärnan som strålas och i synnerhet hur ung patienten är vid strålningstillfället.”
Nya Forskning & Framsteg (nr 7/2014) ägnar tre uppslag åt min artikel om protonterapi. Protonstrålning är inte ett dugg bättre på att döda cancerceller än konventionell strålbehandling. Ändå ökar antalet kliniker för protonterapi snabbt i världen. Anledningen är att behandlingsformen kan minska strålskadorna i frisk vävnad. Nog så viktigt!
Sveriges första riktiga protonklinik, Skandionkliniken, öppnar 2015 i Uppsala. Men stadens historia inom protonterapi sträcker sig mer än ett halvsekel tillbaka. När den första protonterapipatienten strålades vid Svedberglabbet i Uppsala 1957 var det en världshändelse. Bara Berkeley i USA var före.
Artikeln finns på Forskning & Framstegs webb.
Befinner mig just nu i mitten av vårens mest omfattande uppdrag: att intervjua den senaste årgången av nya professorer på Karolinska Institutet. Ett väldigt roligt och omväxlande jobb. Igår fick jag nya insikter i forskningen om äldres mentala hälsa samt salamandrars förmåga att ersätta förlorade kroppsdelar; idag handlade det om jakten på nya inflammationshämmande substanser. Det enda jag just nu vet om morgondagens intervju är att det kommer att röra radiologi och medicinsk avbildning. Men han har lovat att skicka lite bakgrundsmaterial under kvällen.
Sammanlagt intervjuar jag ett tiotal nyblivna professorer. Mina texter om deras forskning publiceras i KI:s skrift Från cell till samhälle, med utgivning i höst. Det är fjärde året jag medverkar i Från cell till samhälle.
Tidigare års utgåvor:
Från cell till samhälle 2012
Från cell till samhälle 2013
– One weekend around Christmas, I had one of the worst shifts in my life. In one and the same 24-hour shift, I was involved in six cases of young people – none of them were over 40 years – dying from cardiac arrest.
En gång om året samlar KI:s tidskrift Medicinsk Vetenskap ihop sina bästa texter i ett engelskspråkigt nummer. Jag kom med även i årets upplaga, med en intervju med professor Maaret Castrén om ett jourdygn som förändrade hennes liv.
Se Medical Science 2014, s 50. Eller läs det svenska originalet i Medicinsk Vetenskap nr 1/2013, s 54.
Ett återkommande och väldigt roligt uppdrag de senaste åren har varit att intervjua nya professorer vid Karolinska Institutet och presentera deras forskning i den årliga skriften Från cell till samhälle.
Nu är årets utgåva tryckt. I den reder jag ut vad dessa personers forskning handlar om: Kenneth Chien (kardiovaskulär forskning), Henrik Ehrsson (kognitiv neurovetenskap), Anna Mia Ekström (infektionsepidemiologi), Ata Ghaderi (klinisk neurovetenskap), Moustapha Hassan (transplantationsforskning), Eric Herlenius (pediatrik), Anders Hjern (socialepidemiologi), Staffan Holmin (klinisk neuroimaging), Stefan Jacobson (njurmedicin), Jonas Muhr (eukaryot molekylärbiologi), Johan Sandberg (viral immunologi), Ivanka Savic-Berglund (neurologi) och Carl Johan Sundberg (molekylär och tillämpad arbetsfysiologi).
Från cell till samhälle finns att läsa online eller ladda ner som pdf här.
En gång om året samlar Karolinska Institutet ihop det bästa ur tidskriften Medicinsk Vetenskap och ger ut det i en engelskspråkig version: Medical Science. Jag medverkar med två artiklar i senaste numret, som just blivit nominerat till Svenska Publishingpriset 2013.