Skriver om Delia Derbyshire i Aftonbladet

”Kuslig science fiction-musik hade tidigare skapats med det elektroniska instrumentet theremin ackompanjerat av traditionell orkester. Delia Derbyshires Doctor Who-tema var istället elektroniskt från början till slut, konstruerat med ett dussin tongeneratorer, analoga samplingar, filter, rullbandspelare och ett vasst rakblad. Ljuden klipptes bokstavligen ton för ton i den magnetiska tapen och skarvades ihop till en helhet.”

Delia Derbyshire, Aftonbladet, 24 dec 2021.

På julafton folkbildade jag i Aftonbladet om Delia Derbyshire, brittisk elektronmusikpionjär, mest känd för att ha arrangerat Doctor Who-temat. Ett roligt skrivuppdrag som började med att jag gjorde ett Facebookinlägg om Derbyshire – varpå AB bad mig att författa en längre artikel. Publicerades enbart på papper.

Edit: Nu kan man läsa hela artikeln här.

Skattningsskalor på gott och ont – så har de förändrat psykiatrin

Forskning & Framsteg nr 1/2021 "Skattad hälsa ett missbrukat redskap"

”Erfarna psykiatrer vet att skattningsskalor bara är en pusselbit, inte facit. Alla intervjuade för detta reportage påpekar det. Ändå börjar flera redogöra för riskerna innan frågan hinner ställas. Marie Åsberg konstaterar att hon med åren nyktrat till i sin positiva inställning.
– Skalorna har något förföriskt över sig. Vi har så lätt att uppfatta siffror som sanning. Vi tror att de är sannare än annat som vi ser och uppfattar, säger hon.”

”Ändå står det så i Primas brev. Kategoriskt och utan utrymme för andra tolkningar poängteras för patienten att skattningsskalan ’ska fyllas i av en anhörig som kände dig som liten. […] Har du ingen anhörig som kände dig som barn kan vi tyvärr inte gå vidare med utredningen.’ ”

I Forskning & Framsteg nr 1/2021 skriver jag om psykiatrins oansenliga men betydelsefulla skattningsskalor – om hur de förändrat och utvecklat psykiatrin och om hur galet det blir när de i vår tid får för stor makt. Ett samtal som börjar i psykiatrihistoria, med seniorprofessor Marie Åsberg som guide, och slutar i samtidsanalys hos filosofiprofessor Jonna Bornemark. 

Nyfiken på virus!

Hur funkar virus? Lever de? Har de en roll i ekosystemen? Hur bekämpas de? Hur uppstod de från början? Kan de vara nyttiga? Och varför verkar just fladdermöss så ofta vara inblandade i smittspridningen? I artikeln Nyfiken på virus i senaste numret av Medicinsk Vetenskap (#2/2020) reder jag ut detta och mycket mer. Även publicerad på Karolinska Institutets webb.

Smittornas matematik i Forskning & Framsteg

Jag tror att vi blev först bland svenska medier under covid-19-våren 2020 att förklara den grundläggande matematiska formeln för smittspridning. Intervjun med professor Tom Britton gjorde jag den 5 mars. Vår grafik, ritad av den fantastiske Johan Jarnestad, hamnade i Forskning & Framsteg nr 4, utgiven i början april. Den finns också på Forskning & Framstegs webb.

Formeln brukar egentligen inte skrivas exakt så här. Vi moddade den: satte ut multiplikationstecken och spegelvände ordningen för att göra den lite lättare att greppa för icke-matematiker. Och det verkar vara i denna nya kostym som den hittat vidare till andra medier – som Aktuelltstudion i maj. Även där med Britton som guide.

Diane Ravitch: Friskolesinnad minister som blev friskolornas ihärdigaste kritiker

– I dag, nästan 30 år senare, vet vi att det inte blev som vi trott. Det blev inte lättare att utkräva ansvar, eftersom den friskoleindustri som uppstod använder sitt politiska inflytande för att undgå ansvar. Det mest generösa man kan säga om amerikanska friskolor är att de presterar i nivå med kommunala skolor när de har samma elevunderlag.

DE FÖRVÄNTADE innovationerna har också uteblivit, konstaterar hon.

– Well, de har infört en ny grej: ”No excuses-modellen”. Hård disciplin och bestraffning för varje överträdelse. Det får uppmärksamhet eftersom sådana skolor visar fina resultat. Men som historiker uppfattar jag inte modellen som innovativ. Så kunde kommunala skolor se ut för 150 år sedan. Och deras fina resultat beror inte på att de lär ut bättre, utan på att de är duktiga på att bli av med svaga elever.”

Min intervju i Skolporten nr 1/2020 med den amerikanska skolforskaren, ex-ministern och debattören Diane Ravitch finns nu på skolporten.se.

Om ryggmärgsskador och tankestyrda proteser i F&F

”Och om det lyckas – vad händer sedan? Nervtrådarna kommer förstås inte att läka ihop i samma kopplingar som tidigare. Det blir snarare som att stoppa tillbaka utdragna nätverkskablar lite på måfå i en enorm kopplingscentral.

– Det korta svaret är att ingen vet, säger Mikael Svensson. Men från andra sammanhang vet vi att hjärnan kan lära om när nerver kopplas på ett nytt sätt efter en skada.”


I Forskning & Framsteg nr 3/2019 skriver jag om aktuella försök att reparera ryggmärgsskador – både på teknisk och biologisk väg.

Dessutom en spalt om den första tankestyrda handprotesen! (Samma länk.)

Lecturing at AIDA/CMIV

What is interesting research news? Why are journalists so eager to write about the researcher, not only the research?
Yesterday I gave a lecture for researchers in the field of AI/medical imaging at AIDA, Analytic Imaging Diagnostic Arena, at CMIV, Linköping University, to explain how popular science media works.
Very happy to meet with such an alert audience and to get a chance to see this fascinating research environment. Thanks for having me!


Artikel om seniorprofessorer mest läst på Curie 2018

”I akademin är vi vana att bedöma kvalitet och skilja ut det som är bärande forskning. Vi gör ju den sållningen hela tiden. Då borde vi klara att ha ett mer differentierat system för pension än en enkel åldersgräns. Det är för grovt.”

”Jag tyckte att jag hamnade i ett moment 22: jag anklagades för att vara en kostnad för institutionen, men fick inte dra in externa pengar.”

Min artikel om att fortsätta forska efter pensionen blev en av Curies mest lästa artiklar 2018. Det senaste decenniet har många universitet tagit fram riktlinjer för pensionerade medarbetares fortsatta verksamhet.

Artikeln läser du här:
Moment 22 för den som fortsätter forska efter 67